Monday, January 2, 2012

i'm so nervous i could fucking explode

det är jävligt jobbiga dagar som passerar just nu, det beror nog på medicinerna tror jag. jag går på 2 antidepressiva, vilka har som biverkning oro och ångest. jag har på eget bevåg slutat ta min schizo-medicin (bu, bu vad tror ni jag hittar på?) och den hade typ en dämpande effekt och dämpade kanske lite av den ångest jag får av antideppen.

jag är insnurrad i något jävla kemiskt garnnystan, därför funderar jag på att sluta ta precis all medicin, så mår jag kanske bättre till och med...det är i alla fall värt ett försök. benson känns lite som avslutat nu, även om jag äter lite stesolid. men det känns inte som att det blir jättejobbigt att sluta med det sista.

jag mår dåligt lugnt och behärskat i alla fall, känner mig skitnervös hela tiden bara...nån ny jävla grej. jag är nervös. nervös på det sättet jag tänker mig att jag skulle vara nervös om jag precis skulle in på en scen framför 50 000 pers och live i tv med miljoner tittare. det är verkligen skitjobbigt.

någon undrade om jag skulle fortsätta sitta på psyk och svamla och tycka synd om mig själv. svar: ja. hehe, nä det kommer förmodligen bli bättre. men tycka synd om mig själv kommer jag fortsätta göra, något fel med det? skamligt? är du mormon?

12 kommentarer:

  1. Härligt att höra nåt ifrån dig.var lite orolig att du hittat på nåt bus skönt att det inte var så.Men var är du blev du utskriven i fredags som du sa eller är du kvar?Kram Petra Gustafsson

    ReplyDelete
  2. Det är detta jag menar, Lina. folk är inte normala längre. Skriver man så till någon i din situation, är man ett monster på insidan. Kvittar om det är ett barn, som någon skrev..man uppför sig inte så ändå. Skulle gärna vilja se hur den personen ser ut..om man kan se denna ondska i ögonen eller ansiktet på dem så man känner igen typen sen.

    Personligen tror jag inte det är någon frustrerad tonåring utan tvärtom en vuxen som har någon psykiatrisk diagnos a la aspergers eller antisocial personlighetsstörning. Då saknar man all form av empati och brukar hänge sig åt sadistiska utspel.

    ReplyDelete
  3. Jag kan tycka att det är en bra ide att testa att leva utan mediciner, om du känner att de ändå inte hjälper.
    Själv slutade jag med alla 21 tabletter som jag hade om dagen när jag skrevs ut. Visst mår jag fortfarande dåligt, men inte sämre. Många blir chockade när jag säger att jag inte äter någon medicin, när de vet vilka diagnoser jag har. Främst de inom psykiatrin.

    Men om man mår sämre, så är det klart att man ska sätta in medsen igen. Det skadar ju inte att testa (om man inte vet att man riskerar att bli så sjuk att man faktiskt inte vet vad man gör.)

    ReplyDelete
  4. Det där med att vara nervös känner jag igen... efter en tid på psyk blir det lätt så när det är dags att komma hem till livet igen, är det samma för dig? Vår familjemedlem var inlagd från och till i nästan 7 mån och hon tyckte det var skitnervöst att komma tillbaka hem och vara bland andra människor (även familjen). Hur som helst så går det över såklart :)

    Det där med att sluta ta alla mediciner har du ju redan provat en gång väl? Funkade det? Jag tror att du ska sluta med nedtrappning ändå.. så du inte utsätter kroppen och psyket för en chock. Att sluta äta massa mediciner är väl målet för dig ändå så du kommer dit tids nog, och du har ju redan kommit en bra bit på vägen.

    ReplyDelete
  5. Gillar ditt svar "är du mormon" ha ha ha go girl! kram

    ReplyDelete
  6. Visst, sluta med alla piller på en gång, Lina! Det gick ju så himla bra sist. Eller?

    ReplyDelete
  7. Men Lina du har ju en miljonpublik:-) Och vi hejar på dej!, du är värd respekt för att du är så mkt mkt ärligare än vad de flesta någonsin skulle våga!!!! KRAMAR fr Herrljunga <3

    ReplyDelete
  8. Man får ökad ångest under den första tiden på antidepressiva, tyvärr, men sedan vänder det. Jag går på maxdos och kan inte känna ångest om jag så försöker krysta fram det, eller alltså jag känner ibland att den finns där, bakom muren liksom, men den når mig inte med sin fulla förödande kraft. Skönt. För övrigt har jag tagit antidepp i snart 4 år.

    ReplyDelete
  9. tjena Lina, jag har för mig att du har diagnosen bipolär också, den anses och därför måste den behandlas med antidepp och stabiliserande oavsett, det är kroniskt
    fast själv undrar jag om det har effekt på alla
    det kommer ju i olika former och styrkor
    jag tror iaf det är farligt att sluta med mediciner bara sådär.. varje gång jag har gjort det så påminns jag om vilken idiot jag är som inte minns hur det illa det kan bli

    ReplyDelete
  10. 6:53: Woord! Hela sverige läser fan bloggen för de hittade den på aftonbladet. Tror oerhört många finner tröst här. <3 Go Linis! /M

    ReplyDelete
  11. Hade du varit hjärtsjuk eller haft diabetes hade
    du inte tänkt tanken på att sluta med mediciner.
    Varför tror du att det funkar med en psykiatrisk
    diagnos????????Du har ju inte bara lite huvudvärk, precis!!!

    ReplyDelete
  12. söta Lina, visa ett levnads tecken. Är orolig..

    ReplyDelete